Vi var till bankfacket idag...mamma å jag...
Allt rörs upp när man möter människor som kännt dig eller visste vem du var...
När jag går till centrum på lunchen förväntar jag mig att se dig när du är på väg till travinlämningen...
Imorse blev jag ledsen då jag såg ett glas i vårat köksskåp...
Det var DITT grogg glas...
Du kommer aldrig mer att dricka ur det...
Jag kommer aldrig mer se dig i centrum...
Undviker dina favoritställen... Då jag inte orkar bli påmind...
Jag minns ändå...
Varje dag, varje minut, varje sekund...
Å det gör så ont...
Det känns så tomt...
Kommer jag någon gång kunna hantera detta...
Jag vet ibland inte vad jag ska ta mig till... För det känns så jävla fel!!!
Älskar dig pappa!!! Ända upp till månen!!!<3<3<3
Giv mamma, Nina och mig styrka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar