Du hade typ 2 diabetes och nedan hittade jag lite information om just det på
www.diabetes.se som följer nedan.

"Över 20 procent av dem som vårdas för hjärtinfarkt har en tidigare känd diabetes. Uppemot två tredjedelar av dem utan känd diabetes har antingen ett förstadium till sjukdomen eller utvecklad diabetes när de får sin infarkt.

Personer med diabetes drabbas hårdare än andra av hjärtinfarkt, med större risk för efterföljande rytmrubbningar och hjärtsvikt. Modern infarktbehandling är särskilt gynnsam vid diabetes, till exempel propplösande medicinering, blodförtunnande och hjärtskyddande medicin.

Risken för att drabbas eller dö av en hjärtinfarkt ökar med stigande blodsocker. Andra faktorer som bidrar till åderförkalkning, till exempel rökning, högt blodtryck och förhöjda blodfetter, är ännu farligare om man dessutom har diabetes."

"Nya data talar för att personer med typ 2-diabetes löper samma risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som personer utan diabetes med redan utvecklad kranskärlssjukdom, vilket medfört att Läkemedelsverket lyft upp typ 2-diabetes till samma risknivå som genomgången hjärtinfarkt. Även vid typ 1-diabetes ökar risken för hjärtinfarkt. Åderförkalkning utvecklas tidigare och är mer utbredd, även i hjärtats kranskärl, än hos andra."

Vidare hittade jag detta på www.sanofi-aventis.se
"Symtomen vid en hjärtinfarkt yttrar sig oftast som ett tryck eller en bandformad smärta i bröstet, men man kan ha hjärtinfarkt utan att känna något smärta (vanligt hos diabetiker). Smärtan är sällan punktformat lokaliserad över hjärtat, utan mer diffus och kan stråla upp mot halsen, armarna eller ryggen. Vissa personer kan uppleva smärta från övre delen av magen. Vid sådana tillfällen kan hjärtinfarkt felaktigt tolkas som gallstensbesvär eller magkatarr. Andra indirekta tecken på hjärtinfarkt kan vara kallsvettning, andfåddhet eller onormal trötthet vid ansträngning. 
Centrala bröstsmärtor som sitter i 10-15 minuter, eller längre, innebär ALLTID att du ska uppsöka närmaste akutmottagning på sjukhus för att bli undersökt."

Läsvärt...eftersom det tydde på att du haft flera hjärtinfarkter än denna sista så undrar jag om du kännt av någon innan eller om du helt enkelt inte märkt det... En fråga som jag tyvärr aldrig kommer få svar på i detta liv tror jag...
Älskar dig pappa...

Mio...

Idag var vi ute med Svennes båt...Vi åkte till Nalle och Stefan och när vi kom dit frågar Mio mig helt plötsligt, för jag var inte ledsen, just då..."Varför är du ledsen om du saknar morfar?" Sen vände han sig till Stefan å sa..."Mamma är ledsen om hon saknar morfar..." Stefan hörde inte Mio så han fick inget gensvar...men jag undrar så vad han funderar på min Mio...
Idag har varit en tung, tom dag...Förstår inte för det går inte...
Du kan inte bara försvinna...Älskar dig!

Oro...

Klockan har slutat slå...
Tiden har slutat gå...
Alla känslor har runnit ut...
För dig är livet slut...
Det känns...
Det bränns...
Jag vill stanna tiden...
Jag vill hitta friden...
Jag har försvunnit i något jag inte förstår...
Det känns som om dagarna bara går...
Inget vill jag göra...
Inget vill jag höra...
För ingenting känns bra...
Inte nu...inte idag...

Mio-Bosse

29 juli 2011
Mio: Å jag heter Bosse! Som mormors Bosse? Å du heter Bosse mamma? 

Jag: Nej mamma heter Anna...

Mio: Jaha...Chris Anna?

Jag: Jaaa...

Mio har väldigt noga med att han heter Mio Bo Engstrand men nu var det Bosse! <3<3<3

Mio...

Mio frågade ikväll när jag blev ledsen..."Mamma, varför är du ledsen om du saknar morfar?"
Mitt älskade barn...jag undrar vad han tänker...Han har varit så omtänksam och kramig och pussig de här veckorna...
Jag har sagt att morfar är en stjärna i himlen nu och när han frågat varför har jag sagt att ibland blir d så...och morfars hjärta slutade slå...

Det med att morfar nu är en stjärna lånade jag av Nina för det hade hon sagt till Linnea när hennes katt Selma dog...Då fick Linnea något hon kunde titta på å prata med när hon ville...
Det tyckte jag var fint... Å vem vet en ny stjärna kanske tändes just för dig...
Mio blev även lite upprörd på Nina förra veckan då hon skojade å skulle springa före Mio till Micke... Då svarade Mio å sa: "Det är min pappa! Din pappa sitter i ett flygplan till stjärnorna..."
Mitt älskade, älskade barn...
När vi är uppe hos mamma brukar han fråga om han får en glass...Nu har han frågar varje gång om han får ta en av morfars glassar...För Mio vet att du hade dina glassar en låda upp från hans och att du brukade skoja med honom om just d...Har vi sagt ja...så har Mio sagt näää...å tagit en av "sina" glassar istället...
Pappa jag kan se dig framför mig när du skojar med Mio...jag kan höra din röst...
Vi saknar dig...

Ingen bra dag...

Har ingen bra dag idag...vågar inte släppa ut allt jag har inom mig...
Är så arg...
Kunde släppa lite på trycket när Mio sov å d var skönt...
Vågar ändå inte riktigt...
Är rädd för vad jag ska känna...
Istället bygger jag upp en slags ilska...
Irritation över det mesta...
Längtar tills ikväll när jag får mysa med Mio och önska att
Du kommer och hälsar på i natt..,
Jag BEHÖVER dig...
Du FATTAS mig...

En tid...

12 augusti...

Är rädd...

28 juli 2011
Är rädd...
Vansinnigt rädd...
Rädd att mista flera...
Att bli ensam...
Vill inte missa en sekund...men missar massor...
Är rädd för att sluta känna...
Är rädd för att känna...
Känner mig ensam trots att jag är omgiven av så många som älskar mig 

och bryr sig om mig...
Är rädd vansinnigt rädd...
Att mista flera...
 
 

Det känns...

28 juli 2011
Det känns som om jag bara finns...
Gör allting på rutin...
Allt som måste göras...
Vill skrika och gråta...
Men jag kan inte...
Känner hur jag fylls inifrån med ngt mörkt...
Hotande...
Trycker tillbaka...
Vågar inte brista...
Vågar inte släppa taget...
Måste ha kontroll...
Illamående och huvudvärk som maler någonstans långt borta...
Hjärtat dunkar... Kroppen rör sig men jag fungerar inte...
Lever i en värld av ljus och skugga...
Finns här...

 
 

Tankar...

27 juli 2011
Idag träffade vi han som har begravningsbyrån vi anlitat...

Det kändes bra... Han verkar vara rätt...

Vet inte hur jag annars ska förklara d...
Känner mig tom...
Uttömd och orkeslös...
Försöker ta en dag i taget...kvällarna är värst...
Då kommer alla tankar...all längtan...
Ber att få se dig varje natt i mina drömmar...
Ber om stöd och råd...som du alltid var så bra på...
Blir arg för att du lämnat oss...
Vet i mitt hjärta att du finns i våran närhet... 

Men vi vill ha dig här! INTE där...
 
Känner mig kall...likgiltig...
Vill sörja...men orkar inte...Väntar på att det ska komma...som förra veckan...
Men det gör inte d...

Lever i en låtsasvärld...
D känns inte verkligt...
Dagarna går å vad gör jag...?

Nyss brast d en stund...

Alla mina fina vänner får mig att känna och att orka...
Att bli påmind i minnets ljusa betydelse av vilken man du var...
Att inte behöva bli påmind om jag själv inte vill... 
Är så glad att ha alla mina nära å kära, 

familj som vänner i närheten av mig och deras stöd som ger mig så mycket...
 
 
 
 
 
 

Det kom en bok...

Den 20 juli fick jag en paketavi på en bok...Jag är medlem i en bokklubb där man varje månad får avbeställa annars får man månadens bok automatiskt hemskickad... Julis bok vet jag att jag avbeställt men ändå kom paketavin... Lite irriterad och lite nyfiken var jag igår och hämtade boken...Var det en bok jag måste skicka tillbaka eller en bok som det var meningen att jag skulle ha?
Boken heter..."Direktkontakt med andra sidan" av Rebecca Rosen...
Behöver inte säga mer än att jag behöll den...

Du var här...

25 juli 2011
Denna natt var DU här...Jag kände dig...Jag såg dig...DU var HÄR!
Vaknade tacksam för att ha kännt dig här igen...

En stjärna föddes...

26 juli 2011
Det föddes en stjärna för ej länge sen...
I vår pappas namn föddes den...
En stjärna som glittra i strax sextio år...
Sen sluta den blinka å fällde en tår...
Den slocknade plötsligt och livet rann ut...
Dess jordliga liv var helt plötsligt slut...
I fjärran långt borta en ny stjärna finns...
I denna vår stjärna vi dig nu minns...
Du lyser så starkt i vårt minne och sinne...
Vi önskar dig lycka vart du än är...
Du med oss i minnet vi alltid bär...
Vi minns dig med sorg, med glädje och skratt...
Vi ses snart igen... Vareviga natt...
 
 

Mios tankar...

25 juli 2011
Mio: Jag är glad mamma!

Jag: Jag oxå Mio...
Mio: Nu kommer morfar hem!
<3<3<3
 
Mio: Är mormor oxå ledsen om hon saknar morfar...?
 
 
 

Pappa kom hem...

24 juli 2011
Pappa kom hem...för jag längtar efter dig...
Du får inte lämna mig...
Jag klarar mig inte utan dig...
Du är min klippa... Min stolthet...
Du bär ett hjärta av guld...
Min kärlek till dig är oändlig...
Du måste komma hem nu...
Vad gör jag utan dig...
Kom hem...
Jag vill inte ses sen...
Jag vill ses nu!
Jag vill krama dig...
Jag vill prata med dig...
Jag vill göra dig stolt...
Förlåt för allt jag gjort...
Jag ville inte såra dig...
Jag älskar dig...
Jag saknar dig...
Kom hem!
 
 

En sista gång...vi...

24 juli 2011
En sista gång vill vi känna dig nära...
Vår saknad av dig är så svår att bära...
En sista gång vill vi höra din röst...
Din starka famn var vår stora tröst...
Vår kropp så fylld av kärlek och smärta...
När du gick tog du med dig en bit av vårt hjärta...
Vi önskar du fanns här för just en minut...
Vi skulle då säga,  det är inte slut...
Mitt hopp är vår vän att vi möts igen... 
Du måste nu gå...Vi ses sen...
 
 
 
 

Du...

24 juli 2011
Du ska vara här...
Vi håller dig så kär...
Du kan inte försvinna...
Vi måste ju få hinna...
Allt för dig berätta...
Vi kan ej bära denna smärta...
Du var vårt stöd och vår tröst...
Vi vill höra din röst...
Du får inte gå...
Utan att säga hej då...
Det går inte...
Vi förstår inte...
Vi ses igen...
Nån gång i framtiden...
 
 

Det finns inga...

24 juli 2011
Det finns inga tårar kvar...
Det finns inga lätta svar...
Plötsligt finns du ej här...dig vi håller så kär...
Din röst hörs ej mer... Och vi dig aldrig mer ser...
Vi kan ej förstå... Hur det ska gå...
Vår klippa är borta...vi vacklar och famlar...
Vårt stöd och vår tröst..Vi vill höra din röst...
Vårt hopp är vårt ljus... Att du än finns oss nära... 
Vi saknar dig så...dina nära och kära...
 
 
 

Jag vill...

20 juli 2011
Jag vill leva...
Jag vill leva för dig...
Jag vill älska...
Jag vill inte ångra...
Jag vill finnas...
Jag vill älska, hata, förlåta å aldrig glömma...
Jag vill känna...
Jag vill vara...
Jag vill finnas där i ont och gott...
Jag vill leva fullt ut...
Jag vill uppfylla mina drömmar...
Jag vill se...vad framtiden har att ge...
Jag vill önska...hoppas...tro å veta...
Jag vill leva...
 
 

En sista gång...

20 juli 2011
En sista gång vill jag känna dig nära...
Min saknad av dig är så svår att bära...
En sista gång vill jag höra din röst...
Din starka famn var min stora tröst...
Min kropp så fylld av kärlek och smärta...
När du gick tog du med dig en bit av mitt hjärta...
Jag önskar du fanns här för just en minut...
Jag skulle då säga,  det är inte slut...
Mitt hopp är min vän att vi möts igen... 
Du måste nu gå...Vi ses sen...
 
 
 
 
 

En sista gång...

20 juli 2011
Låt månen lysa en sista gång...

Stjärnorna sjunga en sista sång...
Låt solen värma din frusna kropp och din själ till himmelen lyftas opp...
Låt vår sorg och vrede lätta...
Låt oss åter finna glädje i vårt hjärta...
Låt oss minnas den man du var...
Så finns du för alltid hos oss kvar...
För oss är du inte borta...du gick bara lite i förväg...
 
 

För oss...

20 juli 2011
För oss har månens ljus plötsligt slocknat...

stjärnorna fallit från himlen...

solens strålar slutat värma...

Haven sinat och jorden sakta förtvinat...

för utan dig känns allting mörkt...

oss skall månen någon gång  lysa igen...

Stjärnorna åter glittra...

Solens strålar än en gång värma...
Haven aldrig sina och jorden aldrig förtvina...
I vårt minne skall du alltid leva...

För du är inte borta...

du gick bara lite i förväg...
 
 

Låt månens ljus...

19 juli 2011
Låt månens ljus sakta slockna...

stjärnorna falla från himlen...

solens strålar sluta värma...

Låt haven sina och jorden sakta förtvina...

För utan dig finns ingen mening...
För att hedra dig skall månen lysa...

Stjärnorna åter glittra...

Solens strålar än en gång värma...
Haven aldrig sina och jorden aldrig förtvina...
 
I vårt minne skall du alltid leva...

För du är inte borta...du gick bara lite i förväg...
 
 

Pappa...

17 juli 2011
Pappa! Jag saknar dig så hjärtat blöder jag älskar dig så själen värker! 

Du var min styrka å min klippa jag såg och ser upp till dig mer 

än du någonsin kan ana! 

Jag är så ledsen för att jag gjort dig så besviken den sista tiden...

Jag ångrar grymt att du behövde uppleva det! 

Jag hoppas att du vet hur mycket jag älskar dig och att du var/ är en hjälte 

i mina ögon! 

Du fanns alltid där...i gott som i ont... 

Du var ett stöd och en så fin, ärlig, rättvis, stark, öm och kärleksfull pappa! 

Har sagt det alldeles för få gånger och nu får jag aldrig säga det till dig 

öga mot öga igen men jag älskar dig! 

Utan dig är jag trasig...och längtan efter dig är enorm...livet är så orättvist...

Hoppas och tror att vi någon gång ses igen...

Vad ska jag göra utan dig? 

Mitt hjärta värker och min själ den blöder...

Jag lovar dig att jag ska göra dig stolt! 
 
 

Min son Mio 2 år och 9 månader dagen efter min pappas bortgång...

16 juli 2011
Vi ska säga åt morfar han inte dog. Han får gå till doktorn...